Ugglan och Kissekatten

I

Ugglan och Kissekatten reste till havet
I en vacker ärt grön båt,
De tog med sig lite honung, och massor med pengar,
In svept i en fem pundsedel.
Ugllan tittade upp i stjärnhimlen,
Spelade gitarr och sjöng,
“O söta Kisse! O Kisse min älskling,
Vilken vacker Kisse du är,
Du är,
Du ä!
Vilken vacker Kisse du är!”

II

Kissen sa till ugglan, “Din eleganta höna!
Hur charmerande ljuvt du sjönger!
O vi måste gifta oss! för länge har vi väntat:
Men vad ska bli våran ring?”
De seglade iväg, ett år och en dag,
Till landet där i skogen en grisekno stod
Med en ring i hans näsa,
Hans näsa
Hans näsa,
Med en ring i hans näsa.

III

“Kära gris, är du villig att sälja för en shilling
Din ring?” Sa grisen, “Jag vill”
Så de tog ringen, och var vigd nästa dag
Av kalkonen som bor på kullen.
De dinerade på kullen.
De dinerade på finskuret kött, och fruktklyftor,
Som de åt med en runcible sked;
Och hand i hand, och på kanten av sandet,
De dansade under månskenet,
Månen,
Månen,
De dansade under månskenet.